är nu mycket enklare för alla som tyckt det varit svår, my darling gjorde några justeringar i alla dessa koder så var det lugnt.
Har längtat hem hela dagen. Inte för att jag ville bort från jobbet, absolut inte då jag haft en härlig dag med mycket skratt med kollegor och elever. Det handlade snarare om att jag ville hem till huset. Gå runt och pula med saker, fixa lite smågrejer, ha sköna myskläder på mig, tända en brasa osv. Ja, ni förstår säkert vad jag menar. Det är lite som en ny kärlek, jag älskar detta hus. Dess skavanker gör det mer äkta och känslan för huset har gått rakt in i hjärtat. Visst, jag skulle kunna bo var som helst bara jag fick bo med Per. Men det blir ju ännu härligare att få njuta av detta tillsammans!
2 kommentarer:
Det är väl ungefär som med PP då. Man kan ju inte låta bli att gilla killen trots alla skavanker. :)
7 januari 2010 kl. 21:56Det är skavankerna som gör honom till den han är - alldeles alldeles underbar som Askungen skulle ha sagt! :)
7 januari 2010 kl. 23:41Skicka en kommentar