En arbetshelg har tagit slut och vi är så himla nöjda. Allt har flutit på bra, trots lite för mycket regn i lördags eftermiddag - men det kunde ha varit värre...
Mamma och pappa kom i torsdags kväll. I fredags medan jag jobbade var pappa och Per och köpte material samt började bygga, mamma strök en massa kläder och stekte raggmunk - så himla gott att komma hem till!
Lördag till söndag har det snickrats för fullt. jag har också varit med och det har varit superkul. Pappa, Per och jag har hjälpts åt att tänka, klura, såga, spika, skruva osv.
Mamma har strukit, assisterat i köket och rensat 7 korgar ogräs i rabatterna.
Jag är så tacksam och glad för hjälpen vi fått. Dels för att mamma och pappa vill vara en del, de vill bidra och de vill hjälpa. Inget jag tar för givet, men otroligt tacksam.
Graviditetshormonerna har dykt upp när energin börjat tryta och jag har väl inte varit den allra trevligaste hela tiden. Men då har pappa och Per skrattat lite åt mig och kramat om mig och mamma har underlättat. Vad mer kan man önska sig?
Idag när vi var klara tittade solen fram och gjorde det sådär superhärligt att slå sig ner på den nya farstukvisten och fika. Det kändes så bra, huset såg finare ut och de olika delarna hänger samman på ett mer naturligt sätt även om taket inte är på plats ännu.
När vi satt där i solen tänkte vi på Pers mamma när hon var med och tittade på huset och var den som då fick oss att tänka på idén att göra en större farstukvist. Kanske var det hon som visade hur fint hon tyckte det blev där uppifrån molnen genom att få solen att lysa på oss och värma oss inombords. Vem vet...